I'm Possible
Only time will tell if we're all just cynics on the run
Igår (fredag) inleddes årets Grönan-konserter, det var en bra start med LMFAO och Quest Crew. Ungdomar sprang kaotiskt kring i cirklar för att få en chans att komma in redan 5 timmar innan start, vi hade varit klipska nog att förköpa gröna kort samt köpte lite fler via telefonen på plats. Vi kom in som rent vatten genom cellens membran (inte alls naturförstörd). Vi stod till en början nästan längst fram, sedan flöt vi fram och tillbaka mellan några rader under konserten, som det ska vara alltså. Det blev ett fullt grönan, med en väldans många som inte ens var i närheten av att komma in, och de bjöd på en grym öppning.


Pansii @ instagram

Idag (lördag) blev det som vanligt en rutt till hästarna. Det blev en dramatisk uteritt då vi stötte på en man som eldade på allmän mark (Fy!), hästar och eld/rök går inte riiktigt bra ihop om man säger så. Hur som helst löste det sig fint och ritten fortsätte. Senare på kvällen åkte jag iväg till min pojke (dessutom vår månadsdag, tänka sig...). Kom "lite" innan han hade kommit hem då han skulle hämta något hos en kompis, detta skulle gå "snabbt" men istället satt jag med hans pappa och sin flickvän och kollade hockey (bra med vinst och allt!) och hälsade på deras cirkus tre(?) veckor gamla kattungar. Helt underbara varelser, trots att de knappt rör sig. En har en prick vid nosen, vi tyckte han var en Marilyn. När Jocke äntligen kom hem for vi och köpte en stor påse godis och kollade avsluten på hockeyn och kanske tre olika filmer. Alla slut var lyckliga.

Skriv en kommentar
Namn*
E-postadress*
Blogg-adress